veroniica

jag är 12 år jag och fyller 13 år i september. Ni kanske inte tar det här som värst mycket men, ja..

Allt började när jag var 6. Min låtsas syster och hennes pojkvän var ofta hemma hos oss, fast hon var ganska gammal och hade flyttat hemifrån.  Hennes pojkvän Mattias har försökt våldtagit mig ett antal gånger. Varje kväll när Tina, min syster eller någon annan i huset var hemma, besökte han mig. Jag försökte säga till honom att låta mig vara, men han kom närmare, han drog ned mina byxor och trosor och sedan sina egna byxor och kalsonger. Han kastade mig på sängen och höll fast mig.. Jag menar jag var 6 år, han var 22 år.. Jag var så jävla svag.
Han fick inte in den.. han tryckte så hårt, det gjorde så ont! Tillslut gav han upp, men valde att slicka mig istället.. jag skrek! jag försökte verkligen..

Varje kväll kom han till mig och sa snuskiga saker.. Idag är Tina och Mattias fortfarande tillsammans, de är förlovade och har barn, en dotter som heter Linnea. Jag har inte sagt det här till någon.. Jag kan inte.. Så jag skriver de här.

 När jag växte upp var allt bara helt konstigt. Jag var mobbad, jag hade inget självförtroende alls vilket jag inte har nu heller, jag har haft anorexia och har varit på sjukhus för att få i mig näring. Jag var mycket längre än alla andra och jag har alltid mått dåligt över det, jag har blivit mobbad för det. Jag har varit självmords benägen, kastat mig framför bilar samt skurit upp mina armar.. Jag har liksom inte orkat mer..

 Nu, idag, eller det senaste året har det hänt massor igen. Kärlek, dessa känslor.. jag förstår det inte! I somras blev jag stört kär i en kille som heter Kim. Han gjorde mig till den lyckligaste i världen, han fick mig glömma mitt förflutna, allt, lämna verkligheten gitta från planeten liksom.  Han fick utegångsförbud, mobil och dator hade han heller ingen tillgång till, i 2 månader var det så. Jag trodde han hade tröttnat på mig och inte ville ha något med mig att göra så jag träffade Felix. Allt kändes skit bra.

En dag kom Kim tillbaka och berättade allt, att han suttit och gråtit massvis när han läst texter jag skrivit till Felix och att han var tillbaka på ruta ett. Jag började skriva mer och mer med Kim vilket ledde till att Felix dumpade mig.

 En månad senare blev jag och Kim ett, 19/8 2010. Det hände en massa skit under tiden då vi var tillsammans, jag var dum nog att vara otrogen mot mitt allt.. jag förstörde mitt liv. Jag var otrogen med Felix! Jävla fitta jag är.. Kim och jag gjorde slut och jag var helt förstörd. Men det var mitt eget fel.. mitt eget fucking fel. Det tog slut 19/10.. 2 månader.. Felix tog min oskuld, alltså hur dum får man bli? Det skulle vara Kim, inte Felix för i helvete!..

 Jag trodde det var slut för alltid, men jag hade fel.  10/12 kom min älskling tillbaka in i mitt liv! Vi var sedan tillsammans till den 13/3 2011. Sedan dess är bråka det enda vi gjort. Jag träffade William, det började underbart, vi umgicks hela helgen. Jag sov hos honom och allt var perfekt. Tillslut fuckade sig det också..! Han ville inte ha mig. Är jag så misslyckad seriöst?!

 Min bror har alltid funnits för mig, Pontus jag älskar dig! Han har fått mig att klara allt, utan honom skulle jag inte funnits idag, han och min andra låtsas syster Nina, ni är allt <3. Tack för att ni finns.

 Min mamma och pappa skiljde sig när jag var 1 år, jag fick ta skiten när dem bråkade över telefon, jag blev slagen och de sa att jag inte var menad att födas. Självklart, pappa som var min förebild, det är klart jag lyssnade på det han sa, han var min gud.

 Mamma träffade Bertil, han förstörde mitt liv ännu mer!  8 år fick jag leva med honom. Min mamma lyssnade aldrig, hon har aldrig förstått, de vill att jag ska prata med dem, men när jag gör de säger de bara "det är ju ditt fel ".

 Men som jag sa, ni kanske inte tar det här som värsta saken, det finns andra som har det värre..